Sötnöten

Det är nog tur att han har sina söta stunder nu som då, vår trotsande son, annars kan det nog hända att jag skulle gå upp i limningarna. Igår var han riktigt extra söt när vi satt i soffan och han först satte täcket över magen på mig, på babyn som han sa, och sen ännu gav sin Laban åt babyn. Kanske han kommer att vara en snäll storebror ens ibland.
Nu har han hostat mindre igen två nätter så vi har kunnat sova helt bra. Inatt var vi nog båda helt yra när han plötsligt vaknade klockan 2 och skulle kisa. Han gick typ i sömnen till pottan, höll på att gå in i väggen och allt på vägen. Men tänk att han vaknade ändå och begärde på pottan. Duktiga han. Ikväll måste jag nog ändå försöka gå tidigt och sova, igen en gång. Jag försöker hårt varje kväll men lyckas väldigt sällan. Tur att den värsta tröttheten otroligt nog verkar ha lättat nu äntligen. Samma gäller foglossningen, den har varit bättre nu några veckor. Kanske jag kommer att kunna njuta nu några veckor innan det börjar bli tungt igen.

Annonser

Publicerat av

kaaarins

Karin heter jag, 28 år och bor i Snappertuna i ett gammalt egnahemshus som är ett evigt pågående renoveringsobjekt. Jag jobbar som bokförare och bloggar om min vardag, mycket om småbarnslivet med barnen födda 07/12 och 01/16 och vår lilla ängel 12/14.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s