Inte som tidigare men bra ändå

Tack så hemskt mycket för era fina ord! Det känns bra att ha kommit ut med det här nu också, fast det är lite nervöst. Som sagt, väntan är ju inte riktigt den samma den här gången. Jag är avundsjuk på mitt gamla gravida jag, då när jag kunde vara normal och bara glädjas och vara förväntansfull över allting. Då när ultraljuden var en rolig sak, man fick se lilla bebis, att den mådde bra och få en bild med hem. Nu håller jag andan varje gång tills jag ser att babyn rör sig och hjärtat slår. Sen ligger jag där skräckslagen att de snart ska säga att något är fel. Våra sista ultraljud med Alma var ju allt annat än roliga, vi fick den ena dåliga nyheten efter den andra. Så på ett sätt är det skönt att vi nu har haft täta ultraljud samtidigt som det är en stress varje gång. Nu har jag igen börjat drömma om det vi har den här veckan. Det går inte att slappna av helt. Antagligen kommer jag inte att kunna göra det före vi har babyn här och ser att allt är som det ska, om ens då. Jag är så otroligt glad över alla nya människor jag har lärt känna som är i samma situation som jag just nu. Jag är inget stort fan av facebook, men i det här fallet är jag det. Vad skulle jag ha gjort utan alla där som vet precis hur det känns. Såna som verkligen förstår när man nojar över minsta lilla knip någonstans, över att magen är sjukt stor, eller plötsligt känns mindre igen. Det finns alltid någonting att bli nervös över, det är som om jag skulle känna allting så mycket bättre den här gången. Och ja magen den är stor, den har varit det i några veckor nu redan så ingen som sett mig har nog kunnat missa vad som är på gång. Jag är i vecka 18 nu och skulle nog tippa att magen är ungefär lika som den var i vecka 23 de tidigare gångerna. Det märks helt tydligt att det inte har gått länge sen senaste graviditet. De flesta verkar tycka att vi bara borde vara glada att jag är gravid igen, att allt ser bra ut hittills och så. Och att vi nu kan glömma Alma och gå vidare. Det är ju inte riktigt så det fungerar. Det här barnet kommer ju inte för att ersätta Alma och få oss att glömma henne. Tvärtom tror jag att den här lilla kommer att påminna oss extra mycket om det vi inte har, allt som vi gick miste om med Alma. Men det måste ju erkännas, att skulle det inte ha varit för Alma så skulle vi aldrig ha fått det här barnet. Jag har nog börjat kunna acceptera att livet inte alls blev som vi hade tänkt oss, men att det nog blir bra så här också.

Den här veckan får vi se det lilla knytet igen och hoppas att hematomen har minskat och att allt ser bra ut på alla vis. Imorgon ska vi också ta bort Hugos stygn, så jag hoppas att det här blir en riktigt bra vecka med endast bra nyheter. Fast den nog kunde ha börjat lite bättre och utan strider med försäkringsbolaget. Snart skiter jag i alla försäkringar och börjar lägga undan de pengarna vi betalar på dem istället. För händer det något så vill de ändå inte betala ut någonting så det skulle vara lika bra att ha pengarna sparade istället för såna situationer. På tal om det så skulle jag gärna vilja veta vad ni läsare har för försäkring på era barn? Jag undrar vad skillnaderna på alla är, hade tänkt ta reda på redan när jag väntade Alma men orkade sen aldrig, och skulle inte riktigt orka börja reda i det nu heller. Men jag vill gärna veta.

Annonser

Publicerat av

kaaarins

Karin heter jag, 28 år och bor i Snappertuna i ett gammalt egnahemshus som är ett evigt pågående renoveringsobjekt. Jag jobbar som bokförare och bloggar om min vardag, mycket om småbarnslivet med barnen födda 07/12 och 01/16 och vår lilla ängel 12/14.

12 thoughts on “Inte som tidigare men bra ändå”

  1. Jag tog en ”gravidförsäkring” av ett åländskt bolag vid bägge graviditeterna, utan att dessmera läsa på om dem. Daaaah, dum jag var!

    En gravidförsäkring täcker ju såklart INTE något som sker under själva graviditeten. Nej nej, den gäller från det att barnet fötts, och då bara barnet!
    Så ja, noll cent tillbaka av alla utgifter första kvartalet, för inte heller sjukförsäkringen täckte något för mig, jag var ju gravid!!! Suck!
    Det ENDA en gravidförsäkring är bra för är om ngt händer barnet som ger livslånga men. Lowa skulle vi inte fått försäkra förrän hon är två år om vi inte gjort det under graviditeten… Så det var ju bra. Sen undrar jag ändå om det egentligen är värt pengarna? Från det att barnen når högkostnadsskyddet betalar man ju ändå inget.. För Alvin har det hittills bara kostat oss, och ja, såhär långt samma för Lowa…

    1. Ja det är ju lite det som jag också undrar. De är ju dessutom svindyra de där försäkringarna. Vi har inte heller fått ut något för Adde alls, kommer alltid knappt över självrisken. Så det är ju bara bra om barnet verkligen skulle vara sjuk på något vis. Jag vågar nog ändå inte riskera att vara utan tror jag, då skulle det väl såklart vara något. Det är nog svårt! Jag levde ju också i tron att vi skulle få något när Alma dog men så var det ju inte. Inte för att pengar hade gjort någon skillnad men ändå.

      1. Va? Fick ni inget för Alma? Det hade jag också trott!! Och nej, pengar hjälper ingen sorg, MEN att dessutom fundera på hur man skall ha råd med vardagen är ju så fel! Suck!

      2. Nää ingenting. Hennes sjukhusräkning var det enda som försäkringen skulle ha stått för och den var 30€ så.. Vi hade ju tänkt det som en hjälpt med begravningskostnader och sånt. Jag har försökt få reda på men det verkar inte som om någon sån här gravidförsäkring ger något om barnet dör, i magen, förlossningen eller whatever.

      3. ja suck alltså! Jag vet att vår försäkring har någon summa vid dödsfall, men tydligen så kanske inte det ger något ändå? Eller vad sjuttsingen kan det finnas för regler kring sådant månne? Fult är det! Är man försäkrad skall man få hjälp då det behövs! Är man med om sitt livs största sorg skall man fan inte fundera på vad saker kostar och hur länge man har råd att vara ledig etc, DÄRFÖR försäkrar man ju för sjuttsingen allt. NU är jag arg!

      4. Vår har också, men det gällde väl bara vid olycksfall. Att joo nog borde man ju sätta ner sig och läsa igenom alla villkor så att man vet helt tydligt 😁

  2. Vi har våra barn försäkrade i If (den äldre) Pohjola (den yngre). Nu har jag inte riktigt koll på vad dom täcker och finns det olikheter. Men olikheter i det praktiska finns det. Och här vinner If. Dom man ansöker om pengar tillbaka får man från If beslut ungefär samtidigt som man tryckt på spara knappen medan vi på Pohjola fick vänta på beslutet säkert över en månad. Det här gällde helt vanliga läkarbesök vid flunssa och öroninflammationer. Inga konstigheter eller krusiduller alls. Så poängen går här till If. Det som jag också tycker är tråkigt med Pohjola är att om man skulle vilja ha en betalningsförbindelse för ett dyrare ingrepp så får man bara det till den plats Pohjola bestämt (oma sairaala). Vi har alltid gått till Pikkujätti och det var bekant för oss men dit fick vi ingen betalningsförbindelse. Nu fick vi betala först själv och sen anhålla om pengar tillbaka. Känns ok då ingreppet var litet och inte kostade alltför mycket men om man blir tvungen att betala många tusen så skulle det ju vara bra att få betalningsförbindelse också till den plats man är van att gå till. Har förstått att If inte kräver att man går till något visst företag för att få betalningsförbindelse.

    För vår yngre har det definitivt lönat sig att ha försäkring, han har nämligen varit öronbarn. Känns bra att ha fått hjälp snabbt och vi har nog sparat många många timmar på att inte behöva vänta på någon hälsocentral eller på jouren. Dessutom har tröskeln varit liten att gå till läkaren då man redan så att säga betalat självrisken. Dessutom slapp vi köa då han fick rör i öronen ringde på fredagen och på måndagen gjordes det. För vårt äldre barn har nog försäkringen säkert kostat mer än vad den gett tillbaka, men ändå tycker jag det känns bra att ha den.

    Grattis förresten till lilla trean! Härliga nyheter!

    1. Det är just If som jag nu har funderat på om det skulle vara ett bra alternativ. Det är så mycket man borde läsa och jämföra känns det som! Samtidigt som jag nog tror att de alla är ganska lika. Utan försäkring vågar jag nog inte vara, den känns lite onödig ibland men skulle det sen vara något så behövs den ju nog.
      Tack, och tack för svaret om försäkringar 😊

  3. Vi har i Aktia till båda flickorna. Amandas har vi ju inte haft nån nytta av men Madeleines är jag så innerligt nöjd över att vi tog då när jag var gravid. Vet inte exakt vad det täcker men vad vi nu har begärt om så har det fungerat.

    1. Vi har också Aktia, eller med Alma var det Folksam. Det är just det som är så svårt att veta att täcker de nu allt, och täcker alla lika. Orka läsa och ta reda på heller 😄 Men skulle det nu sen vara något så är man ju nog glad att man har den där försäkringen.

  4. Ja det är nog knepigt det här med försäkringar. Till dottern har vi Aktia men då jag väntade lillebror så fanns inte samma försäkring där längre. Inte heller i Folksam var vi har alla andra försäkringar. Istället för en egen försäkring så ingår lillebror nu i hemförsäkringen som en egen del. Vi har ännu aldrig utnyttjat någon av dem men hört bra om aktias av andra som har använt den. Vad jag förstod så fungerar Folksam på samma sätt.

    1. Vi har precis samma, Alma ingick också i hemförsäkringen och det störde mig lite att den måste bakas in dit. Fast det ju inte har någon praktisk betydelse. Någon försäkring ska vi nog ta, antagligen blir det väl Folksam igen fast vi nu har haft en del problem där och jag därför börjar fundera på andra, kanske If.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s