Ensam

Om att känna sig ensam. 

Jag känner mig verkligen ensam just nu. Jag är ju aldrig ensam, jag har alltid ett eller två barn med mig, men ändå är jag så ensam. Den andra vuxna i vår familj har haft en väldigt intensiv vår med mycket jobb och jag har fått sköta hem och barn ensam. Det var inte så här vi skulle ha det alls. Igår var jag och barnen med till Nådendal på båtmässa och där fick jag också känna mig ensam. Jag är utanför hela tiden, jag är hon med bebisen och det känns som om jag inte ens passar in i diskussionerna. Och så får jag ju gå efter hennes villkor för det mesta, är hon hungrig så ska hon matas och är hon trött ska hon nattas. Och då är det jag som ska göra det och alla andra fortsätter med sitt och jag är där ensam igen. Jag känner faktiskt att jag inte mår så bra just nu, jag är så isolerad på något vis. Att umgås med andra som inte har barn fungerar inte alls. Jag skulle behöva en paus, en stund där jag får sätta mig själv i första hand och inte alltid tänka på alla andra först. Jag kommer alltid sist just nu, och för det mesta känns det helt okej men ibland behöver jag få komma på första plats ens en liten stund. Det är ju så här det blir när man får en bebis, allt fokus är på henne och alla undrar hur hon mår men ingen frågar mig längre hur jag mår. För det mesta mår jag bra men ibland brister det och jag gråter ikapp med Alissa när jag bara inte skulle orka. Jag behöver hitta en balans. Jag hoppas och tror att sommaren ska föra med sig det och ju äldre Alissa blir desto lättare blir det också, hon behöver inte bara mig längre. 

Annonser

Publicerat av

kaaarins

Karin heter jag, 28 år och bor i Snappertuna i ett gammalt egnahemshus som är ett evigt pågående renoveringsobjekt. Jag jobbar som bokförare och bloggar om min vardag, mycket om småbarnslivet med barnen födda 07/12 och 01/16 och vår lilla ängel 12/14.

9 reaktioner till “Ensam”

  1. Vad tråkigt att er första tid med Alissa har blivit så 😦 hoppas han kan hålla en lång semester nu i sommar istället så att ni får massor av familjetid och att du också har möjlighet att komma bort lite! För oss var hösten jättejobbig och varje dag tänkte jag bara på det kommande jullovet, tänkte att bara jag orkar få vardagen att rulla på tills dess så ska vi nog lösa alla problem sen. Ofta grät jag också med barnen när nåt gick fel, så slutkörd var jag. Kram!

    1. Jo alltså det blev verkligen för mycket den här våren, inte riktigt som vi hade tänkt oss. Och nu kommer han just att börja ett nytt jobb så någon semester blir det inte men såå mycket bättre arbetstider istället. Så jag ska väl kunna börja ha lite eget liv igen jag också snart, skaffa mig en hobby eller nåt 😄

  2. Det låter som en bra idé! Det har jag länge funderat på men inte kommit på någon hobby ännu 😂

    Vad skönt med normala arbetstider för er alla!

  3. Usch och fy för ensamhet! Jag hoppas ni pratat om det där hemma? Att ni försöker lägga upp en plan som kunde göra att du får ligga i första rum åtminstone några gånger i veckan?

    Jag känner igen mig i allt det du nu känner! Och när jag läser om känslorna så är jag SÅÅÅ nöjd att vi har fått dom två barn som gjort vår familj hel, för jag vet faktiskt inte om jag skulle orka gå igenom den där fasen en gång till…

    Styrka till dig och er! DET BLIR LÄTTARE!!!

    1. Ja precis, det blir lättare! Den här första tiden är ju sån här och jag försöker tänka på hur långt vi har kommit redan och att det har lättat på så många vis. Jag tror nog att det kommer att bli mycket bättre nu när han börjar jobba regelbundna tider och vi kan planera lite och dela på tiden.

  4. Lilleman här är ju strax en månad och vår första tid har varit lik er. Jätte tungt att dra lasset ensam. Jag gråter också ikapp med Melwin. Önskar stundvis att papporna kunde amma så att man själv kunde andas ut en stund.
    Men allt har sin tid försöker jag tänka nu. MEN man måste få ventilera sina känslor och även ta en paus i eländet. Kram på dig fina Karin ❤️

    1. Exakt! Men jag gillar faktiskt att amma den här gången när det fungerar, men ibland skulle det nog vara så skönt att kunna ge bort henne en stund. Men snart kanske. Det är ju bara en kort tid och vi har kommit långt redan. Och vet du det kändes bättre redan när jag hade skrivit inlägget. Kram

  5. Oi ihana Google translation 😉 voin vihdoin lukea sun blogia ❤ vaikka tää vähän suomentaa miten sattuu niin ymmärrän kuitenkin 😉

    Ja iiiiso halaus! ❤ vahva nainen!
    Onneksi miehellä vaihtuu työt ja sen myötä toivottavasti tulee iso helpotus. Mutta onneksi nyt on kesä, aurinko vaalentaa hiuksia (saa uuden värin) ja ruskettaa kasvoja niin ei tarvii sitä vähäistäkään ehostusta miettiä 😂

    Mutta vakavasti.
    Ehdottomasti on tärkeää oma aika! Joku harrastus kuulostaisi tosi hyvältä.
    Onneksi edes illat on melkein meidän äitien 😉

    1. Voi Moona ❤️ Sinulla on varmaan paljon hauskempi blogi luettavana 😂
      Niinpä, onneksi on kesä! Jos olisi talvi niin varmaan masentuisin. Kyllä tämä tästä, välillä pitää vähän purkaa kaikki taas 😉 Niin ja harrastus, mikä se oikein olisi 😄 Pitäisi alkaa lenkkeillä iltaisin tai jotain, tekisi ihan hyvää. Harmi vaan että olen niin laiska 😂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s