Om att träna

Sju månader tog det för mig att hitta motivation och ork att börja träna lite igen. Det är helt okej tycker jag. Jag har låtit det ta den tid det tar. Efter två väldigt täta graviditeter så ska man vara snäll med kroppen. Och så vet jag att pinar jag mig att börja när jag egentligen inte alls vill så slutar jag lika snabbt igen. Jag måste verkligen vilja och orka för att det ska vara någon vits. Så nu har jag börjat powerwalka, och då menar jag gå så hårt som jag bara kan. Jag skulle egentligen vilja jogga, men jag har varken kondition eller styrka för det nu. Och där gäller samma, börjar jag för hårt så tar det slut lika snabbt. Jag vill inte känna att jag dör varje gång. Det ska vara tungt men inte så att jag spyr. Så nu går jag och det räcker mer än väl för mig med min dåliga kondition just nu. Sen gör jag muskelövningar till. Mest har det varit fokus på mage och rumpa nu. Magen vet ju alla hur den är efter en graviditet och rumpan min har helt försvunnit nånstans. Så ja det är en hel del för utseendets skull också, jag vill helt enkelt ha något att fylla ut jeansen med för just nu hänger de flesta bara i rumpan och det är ju inte särskilt snyggt. Men mest är det nog för att jag vill få en starkare kropp och orka lite mera. Två veckor hann jag hålla på varannan dag och jag hade verkligen flyt, längtade efter att få svetten fram. Men så för en vecka sen kom helvetes flunssan och sen dess har jag hållit mig lugn. Ännu är jag inte ok, bihålorna håller på att sprängas emellan och det bara ploppar i näsan. Jag kan inte förstå hur där inte är något. Men nu ska jag nog börja försöka komma tillbaka till mitt flyt igen så där sakta. Jag är faktiskt ganska stolt över mig själv för jag måste nog vara den lataste människan i världen annars. Jag väljer nog alltid soffan och något gott att äta framför att göra något, haha. Att jag nånsin har idrottat och tävlat aktivt kan jag idag inte förstå. Men nu känner jag att jag är på god väg att få motionen som en sak som hör till vardagen igen. #strongmama2017 eller något sånt. 

Annonser

Publicerat av

kaaarins

Karin heter jag, 28 år och bor i Snappertuna i ett gammalt egnahemshus som är ett evigt pågående renoveringsobjekt. Jag jobbar som bokförare och bloggar om min vardag, mycket om småbarnslivet med barnen födda 07/12 och 01/16 och vår lilla ängel 12/14.

4 reaktioner till “Om att träna”

  1. Jag kämpar också med att komma igång igen, men usch vad svårt det är! Orkar inte släpa mig ut, tänker alltid att imorgon, nästa vecka osv så ska jag… Men det vill inte bli av. Och nu är jag förkyld dessutom så jag kan inte ens fara på jumppan ikväll (började igen för 3 veckor sen, höll typ på att dö första gången…), typiskt! Hade så bra flyt i våras och början av sommaren, men sen kom jag av mig när min man hade semester och det var en massa annat program hela tiden. Och sen har jag inte riktigt orkat ta tag i det. Suck… Har urdålig kondition och jag hatar det, vill verkligen komma i bättre form igen! Hoppas det inte igen blir en lika eländig vinter med hemska flunsor som förra vintern/vårvintern, det tog verkligen ner konditionen rejält och kändes som om jag aldrig ville återhämta mig helt efter det.

    1. Det är så typiskt att man blir sjuk eller det händer något annat just då när man har bra flyt och så blir allt förstört igen. Jag är nog lite orolig om jag ska komma igång nu igen efter flunssan. Hatar också min dåliga kondition, vill orka så mycket mera.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s