Lunkar på

Jodå livet lunkar på här. Vi tog det riktigt lugnt hela veckan och har sen haft en händelserik helg istället med kalas, traktorutställningar och diverse besök. Dessutom har det ju varit härligt väder den här helgen. Jag har känt mig lite piggare nu under helgen, så där psykiskt piggare för fysiskt är jag nog trött. Kunde behöva en helg med bara sömn känns det som. Nu ser jag fram emot en lugn vecka igen med några dagar i föräldrahemmet. Sen blir det kalasfix i slutet på veckan för på fredag har vi en 5-åring i huset. 

Vi besökte Sutarkulla pop up cafe en dag i veckan, rekommenderar!
Annonser

Inte på topp

Jaa, var ska man börja det här. Jag har väl inte känt mig helt på topp en längre tid redan. Nu inser jag väl att det kanske är mer än bara en liten svacka i humöret. Jag har verkligen inte lust med ett skit just nu. Skulle jag få välja så skulle jag ligga i sängen precis hela dagen. Inget nappar, och jag menar verkligen inget. Våra dagar här hemma går på nån slags sparlåga just nu. Jag orkar inte hitta på saker. Jag orkar inte riktigt ens prata med folk alla dagar. Samtidigt vet jag att det skulle pigga upp mig att göra något. Men orka. Jag har försökt släppa allt som jag inte verkligen MÅSTE göra. Jag har inte dammsugat på någon vecka. Köket ser ut som ett bombnedslag osv. Vem bryr sig. Nästa vecka åker mina föräldrar för att hälsa på min bror med familj och då ska vi bo där några dagar emellan. Kanske det skulle kännas som lite semester att komma bort hemifrån ens. Jag vet inte. Sen ska det ordnas kalas för Adde snart. Han borde väl få sitt första kompiskalas också, men jag skulle verkligen inte orka styra upp det heller. Ungarna får se på TV allt för mycket när jag  inte orkar medla mellan dem heller hela tiden. Jag väntar på sommarvärmen ifall den skulle pigga upp. Att kunna vara ute utan att frysa. Idag ska jag iaf baka med Adde för att försöka kompensera mitt sura humör mot honom. Men jaa, det är som det är, och det blir väl bättre. 

Sista juni

Sista juni har vi idag. Det betyder ju att nästan halva sommaren har farit redan. Och då känns det ju som om sommaren inte har kommit ännu ens. En dag på stranden har vi haft i år. Igår skulle ha varit ypperligt för en till men jag var för lat när det bara var jag och Alissa hemma. Idag kom Adde äntligen hem igen, han var alltså fyra nätter borta till slut. Det har varit en tråkig vecka här hemma och jag har verkligen saknat honom. T.om våra eviga strider har jag saknat. Idag har vi sen hunnit klippa håret som hade växt allt för långt så nu har han sommarfrillan i skick, och så har vi bara myst. Pratat om hur han har haft det och att vi har saknat honom. Under juni har jag hunnit vänja mig vid att ha honom hemma alla dagar så det kommer att vara riktigt konstigt sen i augusti när han ska till dagis några dagar igen. Men först kör vi juli, och sen ännu lite familjesemester. Hoppas på lite värme och fina dagar nu. Och så fyller ju världens bästa kille fem år också så kalas blir det. 

Semesterkollaget hans
Nyklippt fjant

Lilla busan som saknat brorsan

Midsommar osv

Måndag efter midsommar. Världens slöaste dag, ingen skulle orka någonting hos oss. Vi har haft en lugn och skön midsommar med familjen. Inte helt som vi tänkt oss men egentligen blev det bättre så här. Det är sällan som vi faktiskt är lediga allihop och bara kan vara. Nu längtar vi så sjukt mycket till våra gemensamma semesterveckor. Vi fixade midsommarblommor och björkar här hemma, besökte festen vid Raseborgs ruiner, skålade i skumppa, åt nypotatis och sill och glass med jordgubbar, helt som midsommaren ska vara. 


Idag hade vi först tänkt att Adde skulle börja simskolan. Men med vädret och allt så ångrade vi oss. Dessutom kommer han istället att ikväll åka på husbilssemester med mommo och mofa så han kommer att ha så roligt. Planerna är tre nätter borta. Tre långa nätter! Endast en gång har han varit så länge ifrån oss och det var när vi var på sjukhuset med Alma. Men det kommer att gå bra. Alissa kommer nog att sakna honom allra mest. Vi kommer att ha det så lugnt här hemma att det blir tråkigt. Hoppas att sommarvärmen återkommer snart, jag skulle så gärna hänga på stranden några dagar. 

Veckans 3 + 3

Veckans 3 positiva

  1. Jag har äntligen börjat med fönstertvätten och har de skitigaste, alltså köksfönstren tvättade. 
  2. Igår hade vi kusiner på besök och imorgon ska vi och leka med kompisar, jee!
  3. Allt är handlat inför midsommar, förutom jordgubbarna då som jag ska plocka upp imorgon. Idag gjorde vi maränger också. 

Veckans 3 negativa

  1. Trött jag är såå trött. Alltså hela tiden men särskilt på morgnarna. Jag måste ju ha något fel?!
  2. Idag ösregnade det såklart just då när vi var till butiken och jag hade byket och allt annat också ute här hemma. Morr. 
  3. Igårkväll fick jag världens allergiska reaktion i ena ögat helt plötsligt. Hela ögat svällde upp och var rött och kliade så in i norden. Det bara rann och rann hela kvällen och samma ännu idag när jag var ute. Så jäkla underligt. 

Sommartakt

Det är nog sommartakt både på bloggen och hjärnan just nu känns det som. Vi har haft vår första stranddag för i år. Det har varit mycket jobb, diverse affärer hit och dit som det alltid är hos oss. Igår var jag och Ben ut och äta på tumis för första gången på eeeevigheter. Så skönt att vara bara vi ens för en liten stund. Och jätte god mat på Strandis! Just nu ligger jag på soffan och funderar på att baka moccarutor medan Ben klipper gräset. Det är verkligen som en djungel, och huset är som en svinstia. Svårt att hinna med allting. 

Tankar om snart femåringar

Dagarna bara flyger iväg som vanligt. Jag tycker att vi har haft en bra blandning av program och hemmadagar nu. Jag märker att jag blir stressad av att hela tiden ha program och åka nånstans och orkar inte riktigt med det just nu. Men idag drog vi iväg hem till Addes dagiskompis på picnic och för att se på djuren hos dem tillsammans med andra mammor och barn. Roligt för honom också att träffa sina kompisar från dagis som han ju inte ser så mycket nu. Det kom mycket tankar i huvudet på mig när jag såg på pojkarna som lekte där. De är så stora och förståndiga nu de där snart 5-åringarna samtidigt som de ännu är så små. Jag märker att de alla beter sig väldigt lika, hör det sen till åldern eller smittar de av sig på varandra vet jag inte. Det som gör mig ledsen är att det nu förekommer en hel del sånt att någon inte får vara med, man stänger ut någon ur leken eller säger mindre trevliga saker åt andra. Mycket tjafsas emot varandra, så där som att man muckar gräl. Vi pratar ganska mycket om det här hemma, att alla ska få vara med och att man inte ska vara uppkäftig, eller vad man nu vill kalla det. Och jag försöker alltid få honom att tänka hur det känns för honom när han inte får vara med, och om han vill att det ska kännas så för andra. Det här är väl sånt som kommer med åldern om man sen vill det eller inte. Men jag försöker verkligen få honom att förstå att man ska vara snäll mot andra. Jag tycker redan att det går bättre här hemma också efter de här första veckorna. Jag behöver inte bli totalt galen varje gång utan han lyssnar snabbare och gör som jag säger. Och innerst inne är han ju världens goaste och omtänksammaste, särskilt mot yngre barn. Det som också är intressant är att de som alltid har varit försiktiga och kanske lite mer på sidan börjar ta mera plats och visa upp samma sorts beteende. Men jag tycker inte att man kan avfärda allt heller med typ ”boys will be boys” utan lite vett får man väl försöka få i de här killarna innan de börjar spåra ut. Adde har ju alltid varit väldigt framåt och social och försökt bestämma över alla andra. Så på ett sätt är det ju bra att han får märka att han inte kan bestämma allt vad andra ska göra. Här hemma är han helt hopplös med att exakt dirigera Alissa med allting. Som tur så börjar hon nog också ha en egen vilja nu och säger ifrån ordentligt. Ja men det blev väl lite svamligt det här med mina tankar. Vi avslutar med någon bild på dem som ger mig dessa tankar.